12 €

Identitetskort

 
Identitetskort

I Finland registreras ett barn genaste efter födelsen på sjukhuset. Födelsebeviset är en grund för att man skall få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Utan födelsebevis finns ett barn officiellt inte till och har därmed ingen rätt till social-, utbildnings- och hälsotjänster.

I u-länder blir årligen cirka 50 miljoner barn oregistrerade. Enligt FN:s statistik finns nästan 40 procent av barnen i världen inte officiellt till. Dessa barn har berövats sina grundläggande rättigheter. Utöver att de inte får utbildning och hälsovård blir de också lätt utnyttjade sexuellt, som barnarbetskraft eller i barnhandel.

Till exempel i Haiti, den fattigaste staten på västra halvklotet, saknar en femtedel av befolkningen i städerna och över hälften av invånarna på landsbygden identitetsbevis. En del av befolkningen far till grannlandet Dominikanska republiken som arbetskraft på sockerodlingar. Hela 2000 haitiska barn säljs varje år till Dominikanska republiken, då man har intalat föräldrarna att de får en bättre framtid där.

Kyrkans Utlandshjälp deltar bland annat i Haiti i arbete för att betona vikten av identitetsbevis. Både barn och vuxna får hjälp med att få identitetskort. Kyrkans Utlandshjälp arbetar över hela världen för att förverkliga människors grundläggande rättigheter.

 

Emildo Bueno Oguis föddes i Dominikanska republiken för 32 år sedan. Hans föräldrar var haitier, som likt många landsmän hade kommit till Dominikanska republiken för att arbeta på sockerrörsplantager. Emildo gick ut skolan, började studera och gifte sig med en amerikanska. Då han ville flytta till sin fru i Florida och behövde en kopia av sitt födelsebevis, fick han det inte. Orsaken var hans haitiska bakgrund. Emildo förde sin sak till rätten, men hans klagan förkastades fast han tidigare beviljats identitetsbevis och pass i Dominikanska republiken. Emildo känner sig idag som om hans födelse är ogiltig. ”Jag har varken namn, medborgarskap eller liv. Allt som jag nu har är inte mitt”, säger han. Emildos identitetsbevis gick ut i maj. Efter det blev det mycket svårt för honom att få arbete och han kunde inte heller slutföra sina universitetsstudier. Däremot kan han som papperslös sättas i fängelse eller utvisas. ”Utan papper är jag ingen”, berättar han. Emildos jurist ger inte upp. Han skriver aktivt om saken i lokal och internationell press. Han vill öka medvetandet och påverka rättsväsendet och domarna. Han får stöd av några lokala medborgarorganisationer. Juristen är optimistisk om Emildos framtid. ”Hans fall är väl dokumenterat och kan därför tas upp i offentligheten. Det ger oss möjlighet att vinna.”